http://www.youtube.com/watch?v=OPd978VPaWg&feature=related
Sommarlovskänsla på den. Men strax ska jag iväg och rida pållarna. Dags för lite träningsstatus:
Curtan är fullt igång och får slita igen. Åh, vad jag tycker det är kul att träna! Men varför lär man sig aldrig? Måste det vara så svårt att rida? Stackars Curtan får leva med att matte BESTÄMT sig att det är slut med att glida ur formen i alla rörelser, eller ur alla rörelser eller att välta igenom hörnen. Matte är där och petar och lägger sig i hela tiden! De har varit en tendens att jag först får till honom ganska hyggligt, sedan när jag rider de olika rörerelserna så har jag gjort någon konstig kompromiss och därmed "tappat honom" lite, vilket gör att han helt plötsligt blivit lite längre, för att inte tala om när jag går ur rörelserna... Om jag inte passar honom ordentligt är han expert på att smita lite just då, vilket innebär att allt blir ett snäpp sämre när han inte längre är kvar 100% mellan hjälperna och i eftergift. Vi övar också mycket piaff och passage. Jag börjar alltid med väldigt få steg och går snabbt ur för att han ska ligga kvar framför skänkeln, efterhand kan jag stanna längre i rörelsen och vissa gånger får han faktiskt till det riktigt bra! :) Jag inser att detta verkligen tar på honom så jag försöker vara klok och inte träna för mycket. Jag försöker se till att han får sina skrittdagar och skogsturer mellan träningarna. Jag tror det gör honom gott att sträcka ut lite i galopp på slingan när dressyrträningen innebär så mycket samling. Curts nästa uppgift är lag-SM i Ericsberg. Utöver det har jag faktiskt inte någon plan.
DG travar och känns ok! Så skönt! Jag ska kanske se idag om det går att ta ut honom på slingan också, eller om det medför rörelser som han ännu inte är tillåten att göra...
 |
| Helt utan koppling till texten för Vilja pryda detta inlägg. Bara för att hon är söt. :) |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar