När du får oväntat besök!

Tyvärr hade jag inget Gevalia att bjuda på. Onsdagen var en riktigt intensiv dag. Klockan tre på em skulle vi vara inne i stan, på nedre Manhattan, på en av våra kunders, Lauras, babyshower. För övrigt första gången jag upplevde en sådan. 

Så det var upp med tuppen och sedan rida alla hästarna i ett väldans effektivt tempo för att ha en chans att hinna. Det tar sin lilla stund att köra hela vägen in, vilket får mig att beundra mina kunder för resan de gör till sina hästar.

Tanken var att åka typ halv två. Kvart över ett var jag redo att lämna stallet för att åka hem och göra ett fantomen ombyte, och duscha lite snabbt.

Precis när jag håller på kliva in i bilen hör jag en svensk mansröst säga hej. Eftersom jag inte riktigt kopplade svarade jag "hi". Insåg att jag kände igen honom, men det var väldigt felplacerat. Det var min brorson, som jag inte sett på väldigt många år! Han hade visst jobbärenden i trakterna och tyckte det var roligt att överraska tillsammans med sin kollega. Givetvis hade jag ju bråttom så jag hann bara prata med dem en stund innan jag gasade iväg. Som tur är kunde vi mötas upp en stund igen efter att baby showern var avklarad...

Men ja Christer, visst blev jag överraskad!

Bilderna har inte så mycket samband med texten. :) 

Ledig måndag!

Måndagar är den lediga dagen. Det är standard i hästbranschen här. Kunderna vill ju rida och träna på helgerna när de har tid, så får oss som jobbar med detta är det bara att anpassa sig. 

Igår var det måndag och jag var faktiskt ledig. Senaste tiden har det varit så mycket att göra så jag eftersom jag varit borta på helgerna så hästarna har behövts ridas i alla fall på måndagen. 

Jag var faktiskt inte ens till stallet. Det var en underbar höstdag så Bellini fick också stanna hemma från sitt jobb och hängde med mig på Baxter road. Baxter är ett stort reservat där man alltid träffar andra människor ute med sina hundar. Nästan alla hundar är lösa och alla verkar komma överens, det blir väl oftast så när hundarna får kommunicera själva utan matte som står och drar i kopplet och förmedlar en massa dålig energi... :)

Till och med Hector sköter sig galant med alla hundar han möter. På gamla dagar så... 

Baxter road igår

Så vacker dag! 

Tidigare på Baxter...

Tre musketörerna hänger... Hector som inte tycker om stora svarta hanhundar... ;)

Hon fick den!

Så Stina och Scott var som sagt på auktionen i Holland i lördags för att köpa en häst åt Stina. 

www.equineelite.nl

Jag provade några (många) stycken när jag var där för två veckor sedan och tänkte att det fanns nog några potentiella Stina-hästar i rätt prisklass. Stina provade hästarna i fredags och efter det fanns det i stort sett bara en kvar som hon ville buda på. Givetvis var det den finaste. Det visade sig innan kvällen var slut att han slutade inom budget och blev hennes! Så himla kul! Nu är det bara vänta på att han anländer till US och får följa med oss till Florida. Han hinner ha ett par veckors semester hemma i Stinas stall innan det är dags för hans nya jobb! 

Välkommen Beaumonde!!! 

Väldigt fin häst!! 

Stina och Beaumonde bondar dagen efter auktionen

Från ett ridhus till ett annat - same same but different?

Full fart i ridhuset på hemmaplan idag. Vi har ett jättefint ridhus, stort och ljust. Enda hindret är alla hindren... Men det kan vi leva med. Roligt att jobba just nu, alla hästar och elever verkar vara i en uppåttrend! Jag hade första lektionen klockan åtta imorse och sedan har det gått i ett med elever, ridning och kunder... 

Nåja, även om jag är nöjd att vara här idag så skulle jag ännu hellre vara på auktionen i Holland med Stina och Scott! Den har precis börjat och det är så spännande!! Undra om de får vad de vill ha?? Hur som helt ser det ut som att de får en härlig kväll!!! Avis! :)

Ridhuset hemma 

Samma tid i ett annat ridhus i Holland...

Undra vilket av ridhusen...?

Busy weeks...

Senaste månaden har verkligen gått i raketfart! Det har varit tävlingar och resor varje vecka. Nu ska det bli skönt att vara hemma och fokusera på elever och hästar fram tills vi åker söderut. 

Det började med tävlingarna i Saugerties 18-21 september. Jag tävlade inte men mina elever hade tre hästar där så jag vara bara där fredag kväll till söndag och coachade lite. Det gick ju som sagt bra! Min juniorelev vann regionala mästerskapen och jag var så stolt över hur smart hon red sin häst! Stina gjorde också comeback efter ett år utan tävling och det såg riktigt bra ut! Lite tekniska småsaker här och där för att få bra poäng men ändå väldigt väl genomfört. 

Tre dagar efter Saugerties lastade vi Curt och körde till Devon. Det har jag ju redan skrivit utförligt om... :)

Helgen efter det, 4 oktober, körde vi upp till Hampton beach för att springa en halvmara. Något jag tyckte var en bra ide i somras då det kom på tal... Vi var fyra svenska tjejer som sprang och vi gjorde det med den äran. Maria var snabbast, precis under två timmar och Marie knappt en minut senare. Jag var långsammast på 2.12 men skyller fem minuter på en toalettkö... ;)

Marie är förresten både dressyrtränare och PT och håller till i Bronx utanför NY. Rätt coolt, kolla hennes webbsida! 

http://equiathletic.com/

Två dagar efter det var det dags att åka till Sverige! Så kul, jag har inte varit hemma en enda gång sedan jag kom hit för nästan två år sen... Ett par dagar i Stockholm och ett par dagar i Hudiksvall. Blixtvisit, men hann med att träffa många vänner!! Från Sverige åkte jag direkt till Holland för att leta nya hästar. Jag tror vi hittat vad vi sökte och det ska bli superspännande!! 

Så skönt att känna kylan komma och veta att man inte behöver frysa hela vintern! Hösten har väl aldrig varit så vacker som detta år... ;)

Hector på höstigt Baxter road

6-åriga Fluffy får lite utomhusträning i fantastiskt höstväder!

Vovvarna på kvällsbus hos Stina

Swedish bikini team? Really?

Curt på banan i Devon! ❤️

Chronicle of the horse!

Chronicle of the horse, en av USA's största hästtidningar, intervjuade min juniorelev efter att hon vunnit regionala mästerskapen här i New York! :)

6 veckor till Florida!!

Idag om sex veckor vaknar jag upp på plats i Wellington! Det ska bli ett fantastiskt äventyr med mycket träning, tävling, jobb framförallt, och utveckling!

Vi ska vara där i fyra månader, december till mars med cirka 8-10 hästar. Så det är ganska mycket saker som ska planeras och fixas. Vi har hittat ett bra stall med superläge, bara några minuter från Global som stora tävlingsplatsen heter. Vi ska dela stall med Eliane Cordia-van Resema som är en duktig dressyrryttare ursprungligen från Holland. 

Nu gäller det att få hästarna i så fin form som möjligt så de är redo att glänsa där nere. Jobba jobba! :)

Nedräkningen har börjat! 

Curt på banan på Global showgrounds!

Caspian tränar

Caspian och Curt hänger after work 

På väg till träning på tävlingsplatsen

Dressage at Devon

På väg...

Viktigt med utsmyckningen på tävlingarna här... Och ja, det var Stina som tog med blommor. 

Välförtjänt bete efter en strålande första tävlingsdag! 

Ärevarv! :)

Getting ready...

Frukost och dressyr från läktaren

After ride... Firar Curts placeringar! 

Hittade en ny frack hos show chic! Det var dags!

Nya sporremmar inför Guns n roses-kuren! :)

På väg in för vår kur! Fokuserade! 

Redo för uppvärmning 

Curt har verkligen tagit sig det senaste halvåret, och blivit bättre och bättre trots sina 16 år! Det känns fantastiskt tycker jag. Dessutom har jag inte haft någon tränare i närheten så jag har fått klara mig själv. Inte så lätt alla gånger. Dock ska jag säga att jag "ridit vidare" på all träning jag fick när jag var i Florida. Vi hade ju verkligen en intensiv månad då så jag tror det jobb vi gjorde då har fått mogna lite och han blivit starkare och mjukare.

I augusti var jag i Saugerties och red en CDI igen. Jag hade inte jättehöga förväntningar eftersom våra resultat i Florida var lite sådär. Första dagen red jag en st George utan missar men med dålig känsla och hade nog 66% och tänkte att det är väl ungefär det vi kan få på cdi. Dag 2 red jag int1 kur som inte alls stämde så bra och hade 67%. Dag tre fick vi till det i int1 och hade 69.5% och slutade tvåa! Oj vad glad jag blev, duktig Curt!

Hur som helst, när jag var hemma igen var det faktiskt Karin och Tim (hennes chef) som sa till mig att jag borde åka till Devon. Det hade jag inte ens tänkt på... Så, sista helgen i september åkte jag, Stina och Curt till Devon, en av de största dressyrtävlingarna i USA. Förväntningarna var igen ganska låga... Vi kom fram sent onsdag kväll och gjorde vet check på torsdagen i ösregn. Resten av helgen var det strålande sol och upp till 28 grader varmt. Vilken helg vi fick! Fantastiska banor, en härlig stadion, bra underlag, massa bra hästar, jättemycket shopping!

Och så Curt! Red St George på fredagen som kändes rätt bra, inte på max men inga stora missar heller. Fick sedan poängen 69,1%! Vi kom sexa i ett jättestarkt startfält i en gigantisk klass med 47 starter! Oj vad glad jag var! Jag var så stolt över min gamla Curt att jag kunde spricka. Tänk att han håller måttet i sådan konkurrens!! På lördagen red jag en Inter1 och han kändes fin igen men tyvärr råkade jag sabba båda serierna! Damn, det som är våra paradnummer och var vi brukar få våra 8or. Så med två fyror slutade vi på knappt 66% och hamnade i mitten. Som tur var gick vi vidare till kuren på söndagen! Oj vilken ritt vi fick till i kuren och vad kul det var! Tyvärr missade jag en övergång i början av programmet men allt annat stämde perfekt. Efter tre dagars tävling och 28 grader varmt behövdes det lite Guns n Roses på hög volym för att få fart på Curt som kändes super!! Jag tror vi båda hade lika kul och älskade musiken. Musiken hade jag förresten fått från Sverige, Sara Enqvist från Hogsta hjälpte mig att sätta ihop den! Stort tack Sara! Vi fick 69,5 för vår kur och slutade 8 i den klassen.

Curt var så fin att rida hela helgen! Så mjuk och avspänd. Jag tog det väldigt lugnt på uppvärmningarna och tänkte att jag rider på det jag får, men han var perfekt hela tiden! Efter vi hade joggat fram ordentligt och han var mjuk var det bara ta upp formen och bestämma vilket tempo o takt han skulle vara i så gjorde han det. Hur lätt som en helst! Han var en superstjärna hela helgen och jag var så så stolt över honom.

Här är föresten en länk till vår kur, tio minuter in i klippet.
http://www.usefnetwork.com/featured/2014dad/

Uppdatering

Curt på ärevarv i Saugerties

Stina och Picasso värmer upp

Curt after work i Florida

Min och Hectors beach day

Hej hej!

Här kommer en liten uppdatering vad som hänt det senaste halvåret.

I våras startade min kompis Stina och jag ett nytt företag. Stonebridgesporthorses.com vilket gjorde att jag då bytte arbetsgivare. Det innebär att Stina och jag nu har många relationer eftersom vi är business partners, kompisar, hon är min arbetsgivare, jag är hennes hennes och hennes dotters tränare. I vår business tar vi emot dressyrhästar och deras ägare i träning. Enligt amerikansk stil erbjuder vi ett all inclusive koncept, där all skötsel och träning varje dag ingår. Det har gått bra för oss, trots att vårt företag är så nytt har vi redan nu åtta fina dressyrhästar i träning inklusive våra egna! Och fler är på väg.
Företagets andra ben är att importera hästar från Sverige och Europa, träna och tävla dem och sedan matcha dessa vidare till rätt köpare. Vårt första projekt anländer snart och det ska bli jättekul. Mer om det senare.

Om man vill hålla på med hästar och dressyr i det här landet är det "ett måste" att tillbringa säsongen i Wellington, Florida. Där pågår en tre månader intensiv säsong med tävlingar varje vecka med ändlösa tillfällen till träning, nätverkande och utveckling. Över 10 000 hästar kommer till Welli world för att göra säsongen och där finns tävlingar på allra högsta nivå i alla discipliner. Det kallas också Disneyland för hästmänniskor...
Vi åker dit med alla våra hästar den första december och stannar hela säsongen till sista mars. Gissa om jag ser fram emot det!!

Jag ska bli bättre på att blogga nu. Jag lovar. Fortsättning följer! Lägger till några blandade bilder nedan.


Curt på ärevarv: