Som jag skrev häromdagen är jag väldigt glad åt den utvecklingskurva alla (!) hästar befinner sig i just nu. Bara att komma ihåg att uppskatta det, njuta av stunden ni vet. Till och med Curtan. För ett par år sedan tog jag beslutet
att inte satsa på klasser med piaff och passage. Jag gjorde ett år i Intermediare 1B och det gick hyfsat, vi hade mellan 61 och 65%. Men jag ville ju så mycket mer och min känsla var att kraven kanske skulle bli för mycket för honom så jag bestämde att han skulle få fortsätta glänsa i lilla rundan istället och låta honom tycka att han är väldigt bra på sitt jobb. Och det har han gjort med den äran. Men sedan vissa dagar, som igår. Då ger han mig lite mer. Jag rider nästan alltid Curt utan spö. Jag försöker istället hela tiden jobba så att han är kvick för skänkeln, vilket är lättare sagt än gjort eftersom man själv sällan är så konsekvent som man tror.
Även med Max har jag lekt lite med Pi och Pa, fortfarande mest på lek utan krav. Vilka duktiga killar! De är båda väldigt roliga att rida!
Curt:
Och Max:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar